Allmänt

Gott Nytt År!!!!!!

2015-12-30 18:44 #0 av: Artlink

Till alla medlemmar och er andra som kikar in; 

Ett riktigt Gott Nytt År!

Reflektera gärna över om ni är samma människa som förra nyår, eller har ni förändrats under året. Hur då i så fall? Och vilka planer har ni för 2016?

DrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnorDrinkStjärnor

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2016-01-01 14:22 #1 av: fridelfina

Gott nytt Yogaår!

Ang reflektion, nej jag är inte densamma som för ett år sen. Men jag väljer att inte utveckla det just mer än att jag har hittat en "elak sida" hos mig som jag inte visste om att jag hade. Jag som har största "tålamodet i världen" med allt och alla, som tom kan förlåta och ändå älska den som under ca 10 års tid misshandlat och våldtagit (det är länge sedan ca 40-45 år sedan, jag var barn och min mamma offret)  - jag kan nu önska livet ur och sjukdom på en mycket psykiskt sjuk människa som med sitt sjuka beteende i princip tagit livet av en väldigt nära och kär släkting till mig. Så ja, jag har förändrats detta år, mycket. Hm, det utvecklade jag visst ändå rätt ordentligt Funderar Helande att sätta ord på! 

Inte så att jag förtärs av detta, inte på något sätt. Snarare att jag känner att det är en hälsosam ilska. Jag kan liksom tolerera känslan och tillåta den finnas utan att jag för den skull låter den ta över och påverka mig eller att jag utför någon skadande handling.... varken på mig själv eller den sjuka människan.

Mina planer för 2016 är att sockerdetoxa min godiskrävande kropp och fortsätta Yoga, och öka antalet yogapass, få in mer yoga i vardagen! Jag har en prenumeration på Balansonline.se och kan där sätta ihop egna pass av både Mediyoga (baserat på kundalini) och Mindfullness/meditiation, ett toppenverktyg. Så tänker jag fortsätta utforska känslan ilska och vad man kan använda den till.

Du då Artlink?

Namaste!

   
Anmäl
2016-01-02 09:33 #2 av: Artlink

#1 det ÄR frigörande att bejaka sina känslor. Först när man har erkänt dem kan de börja helas. Man får vara arg, det är inte "fult". Vi ska bejaka alla våra känslor, men vi måste lära oss hur vi ska hantera dem. Man får känna vad som helt men man får inte GÖRA vad som helst. Det är en stor skillnad. Mannen som hade sexuella lustar får känna så, men han får absolut aldrig någonsin förgripa sig på någon. Man får känna ilska, vrede, hat och förtvivlan, men man får inte skada eller döda någon. Inte ens sig själv. Det gäller att hitta strategier för att hantera sina känslor så man inte lägger locket på för det hjälper inte alls. Det bubblar ändå där under. 

Acceptera dina känslor för det är som du säger, en hälsosam ilska och du har absolut rätt i att det helar att sätta ord på det. Tummen upp

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2016-01-02 10:31 #3 av: Artlink

Det här blir så långt att ingen någonsin orkar läsa och det är nog inte så intressant för andra heller. Men precis spå #1 skrev: Det helar att sätta ord på det, så ser man också tydligare på utvecklingen om man skriver ner den. Jag för loggbok, både när jag läser böcker och när jag yogar. Sätter upp små mål under vägens gång och reflekterar då och då tillbaka och inser senare att målen jag satte upp egentligen var oviktiga eller naiva, eller blev språngbrädor för något större som jag aldrig kunnat ana just då. Därför skriver jag av mig här och nu Förlägen

Mitt 2015 började egentligen redan under hösten 2014 när jag insåg att jag vantrivdes i min alldeles för stora och tunga kropp. Jag beslutade min för att efter jul, då skulle jag utesluta alla kolhydrater. Jag är vegetarian sedan nyår 2012-2013 och kombinationen LCHF eller GI utan kött låter svår men det brydde jag mig inte så mycket om. Jag ville ha det så och det gick!

Jag vägde 100kg vid starten och rasade 15 kg på 5 månader. Nu är jag inte mycket för bantningsdieter utan jag ville egentligen hitta en kost som jag kan fortsätta äta livet ut och jag har verkligen hittat den! Jag mår superbra och känner inget sug efter mina dåliga vanor med smörgås i mängder, socker i fil, te, mat, allt!

Det som blve min största förändring var ändå när jag började snegla på Rachel Bråthéns  yogafilmer på instagram. hennes härliga leende, vänliga sätt, djurtokig, kärleksfull och lite hippiegalen med tendenser mot det övernaturliga och kristallhealing. Hon hade många av de egenskaper jag kände igen mig i och i smyg började jag "härma" hennes positioner. visste absolut INGET om yoga just då. Yoga var för mig en form av akrobatik för smala och viga människor som kunde stå och meditera i sina poser i timmar. 

Nyckeln hade satts i låset och under 2015 vred jag om och öppnade dörren till yogans värld. Jag har aldrig känt mig så hemma som här! ALLT av det jag varit inne och fingrat på under hela mitt liv fick plötsligt plats i samma båt! 

Med tappad vikt blev jag rörligare men framför allt började mina tankar förändras. Jag ville inte längre gå ner i vikt för att passa in i samhället eller modeskaparnas kläder, eller för att andra inte skulle se ner på mig, eller för att imponera på andra eller...ja, det finns en mängd felaktiga argument som jag plötsligt insåg inte var mina mål. Jag ville hitta en kropp som jag hade balans i. DET är fortfarande mitt mål. jag vill känna att jag har kontroll på min kropp och kan utföra det jag önskar. jag behandlar min kropp som om det vore min häst, hund eller något annat jag tränar. Sinnet får sitt, kroppen sitt och mellan dessa två hittar jag andningen som redskap för förening.

Sista halvåret har jag tappat ytterligare 7 kg och är nu nere i -22kg sedan starten. Kilona är inte viktiga och jag vägde in hos min mamma och vägde mig nu vid jul på vågen vi fick i julklapp. Däremellan har jag inte vägt mig alls, men än när jag åkte till New York i maj (lite nyfiken var jag eftersom jag fick byta ut hela min garderob). Det som är viktigt är att jag känner mig hemma i min kropp. Jag är tillbaka där jag var som 25-åring innan jag fick mina två barn. Jag känner mig fri, stark och fylld av passion till livet!

jag har under de sista 15-20 åren växt i mitt självförtroende och när jag gick på universitetets lärarprogram inriktning estetik fick jag verkligen lära mig att övervinna rädslor. Vi skulle åka längdåkningsskidor igen och vi skulle åka skridskor, något jag inte hade gjort sedan jag var tio år. Vi skulle stå på scen och spela teater, sjunga solo för klassen, sätta ihop träningsprogram och även dansnummer. Jag upptäckte att jag började tycka om att utmana mig själv och jag utvecklades av det. 

När jag började arbeta som förskollärare tog jag gärna på mig extrauppdrag och löste nog det mesta som jag kan minnas. Det största var nog ändå när jag fick i uppdrag att sätta ihop en föreläsning om matematik i förskolan  för länets kommuner och hålla den i Conventum i Örebro med headset, powerpoint och helt ensam framme vid duken. Jag trodde jag skulle kräkas, men det gick bra ändå. Det blev dessutom två föreläsningar den dagen.

2015 utmanade jag mig själv igen. Jag hade bara fuskyogat hemma i en skyddad vrå framför datorn men anmälde mig till Rachels enorma jätteklass i Uppsala. Plötsligt skulle jag yoga ihop med 900 andra!!! Förskräckt

Det gick ju också bra och jag anmälde mig sedan till klass hemma och privatlektion för en skicklig yogalärare. 

2016 tar jag ytterligare ett kliv. Nu ska jag gå utbildning i yoga! Dyrt som skrutt (7500.-) men väl värt pengarna. Jag satsar på mig själv och jag vet att det kommer även min familj till gagn för jag är på underbart humör och orkar så mycket mer hemma både fysiskt och psykiskt när jag får leva mitt liv fullt ut. Utöver detta går jag klass och privatlektioner på hemmaplan och tränar mitt skrivna program i vardagsrummet ett par gånger i veckan utöver lärarledda lektioner Glad. Jag fortsätter att hålla yoga och mindfulness i förskolan och där bli min utmaning att få till en bra lösning av våra lokaler så vi får utrymme för mer yogapass.

Året av yogastudier är egentligen ett förberedande år om man vill bli yogalärare. Just nu vill jag inte bli det. Just nu ser jag mig som elev som vill suga åt sig allt, lära massor, träna, öva, nöta och lära ännu mer. 

Att bli yogalärare tar efter detta första förberedande år ytterligare tre år och kostar ca 100 000.- totalt. Om jag ska ge mig på det måste jag verkliga känna att jag vill lära ut och att jag tycker det är värt pengarna. Den känslan har jag inte alls idag. Framtiden står skrivet i stjärnorna och jag vill inte alls sia om var jag är nästa år eller om fem år. Direkt när jag blev antagen till yogastudierna var en kollega som är aerobictränare i kommunens gymnastikförening på mig om att de redan hade beslutat att jag skulle kunna få hålla klasser åt dem. Jag förklarade att det vill jag inte. Jag vill inte leda en klass för jag är inte klar för det. Hon menade att det gjorde inte. jag skulle kunna långt mer än de som deltog. Jag förklarade igen att så går det inte till. jag måste veta vad jag lär ut och göra det i rätt ordning, påvisa varför och hur och kunna tillmötesgå varje individs utveckling på dess specifika nivå. -Det fixar du, viftade hon bart. Även OM jag skulle klara det så VILL jag inte. jag är inte bekväm i rollen. Det skulle ta mer än det ger för mig och jag skulle inte tycka det vore kul. Det är stor skillnad på att vara yogalärare och att leda ett energisprudlande aerobicpass. Yoga är så mycket mer än positioner, balans och styrka. Det är sinnesnärvaro, avslappning, själslig balans, känslor, fokusering, koncentration, insikter, begrepp, historia, och mycket, mycket mer. 

Den diskussion vi hade fick mig att fundera... hur många yogalärare finns det i omlopp som inte vet vad de håller på med? Hur noga är folk med att kolla upp vem personen är som vägleder dem i sin utveckling?

Summerar: Jag är INTE densamma som vid förra årsskiftet och jag kommer aldrig gå tillbaka till den person jag en gång var. Jag har bestämt att 2016 kommer vara fyllt av kärlek, passion, glädje och skratt! GalenKärHjärtaKramasGapskrattarSol

Happy Yogaår på er!

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2016-01-02 10:54 #4 av: fridelfina

Jag orkade läsa. Och vilken fin resa du gjort! :-)
Känner igen mig mycket i det du skriver, förutom viktnedgången då. Men vem vet, kanske 2016 är året då jag hittar tillbaka till min starka smidiga kropp som mår bra? Jag har hakat på gruppen på fb som heter "100 dagar med mindre socker" typ....

   
Anmäl
2016-01-02 11:15 #5 av: Artlink

#4 Jag har utmanat mig själv i att bryta vanor. Vanor har en förmåga att hålla fast oss i gamla mönster och vi förstärker och befäster dem ofta genom att uttala dem högt:

-Nej, jag kan inte yoga för jag är så stel. Hur skulle det se ut?

-Hahaha, nä, jag kan inte sluta röka. Jag har försökt så många gånger, det går inte.

-Jag skulle aldrig kunna avstå choklad! Det är inte ens värt att prova.

-Klart man måste ta ett glas rödvin till oxfilén! Alkoholfritt, hahahaha, då kan det kvitta!

Alla vanor som skapar hinder bryter jag. Jag slutade röka 1994, slutade med kött 2001 men började igen 2002, slutade igen 2013 och håller det ännu. Mer på riktigt nu med syftet att jag mår bättre utan kött. Blev nykterist 2014 och slutade med kolhydrater 2008 och nu igen 2015 och precis som med köttet så inser jag att jag mår bättre utan kolhydrater. Min kropp vill inte ha det. det är min hjärna som vill, och den bestämmer jag över!

 Nu är jag alltså både rökfri, alkholfri, kolhydratfri, droger har jag aldrig sysslat med. Min enda och störa last är kaffe. Jag provade att bryta även det och visst, det var ok att dricka te ist men så läste jag att te innehåller ju också koffein, så då var det helt ovärt. Koffeinfritt te och/eller kaffe hittar jag inte direkt någon dragning till. Då föredrar jag i så fall vatten, livets dryck! 

Lycka till med kampen över kolhydraterna. Jag tror på dig! De är en hemsk drog på sitt sätt. Tummen uppKramas

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2016-01-02 12:53 #6 av: fridelfina

Tack!

Jag:

  • slutade röka nyår 1988/1989
  • dricker inte kaffe utan om det är nån varm dryck så blir det rött te eller chai (yogi) ev. varm choklad
  • dricker i princip aldrig alkohol ev. en cider till midsommar och en glögg på jul, men i år (2015) har det inte blivit varken eller och har aldrig testat droger, gillar inte den förändring i upplevelser som sker när man är påverkad, vill ha kontroll över mig själv
   
Anmäl